Min gamla mentor

Idag var jag som sagt på min gamla skola en sväng och hej vad mycket nostalgi, det kändes som att det var 2007 igen. Betygen var i princip satta och man drog mest runt och väntade på att balen och skolavslutningen skulle ske. Man ville bara bort, samtidigt som att det kändes som att kommande hösten bara var ett stort hål, ett mörker, något oförutsägbart. Samtidigt lite spännande.

Så idag träffade jag min gamla mentor och tja, tiden stod stilla, katarina kyrka stod kvar, skolgården var sig lik förutom den där lekställningen mitt på skolgården. Och mentor Niclas var lika stressad som vanligt. Livet som lärare på Lestradska hade tagit ut sin rätt och satt sig på på honom. Han såg gammal ut. Rynkig och  trött.

Och så människorna, de gamla klasskamraterna var kvar, 8:orna hade blivit 9:or, stora. Men samtidigt så små. Sådär är det, livet går vidare. Tillbaka till verkligheten igen och den är så mycket roligare än de som varit, även om de var najs den tiden.

C


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0